Thåström är en del av min vakna tid varje dag, går inte en dag utan att jag lyssnar på hans musik, eller läser någon bok om honom. Jag kan nästan alltid relatera till hans texter på något sätt, och de hjälper mig mycket att förstå saker som jag kanske grubblat över en tid, eller har i tankarna. Kommer dock inte ihåg hur jag började lyssna på honom. Men allra första gången jag hörde Ebba Grön var i fyran eller femman. Fastnade nog dock mer i musiken när jag gick i 8an- 9an eller något. Jag älskar hans scenspråk. Han blir som i trans när han sjunger, han är inte närvarande. Han ser nästan sjuk ut när han vränger och vrider alla leder på kroppen på de mest konstiga sätt. Ingenting han gör på scen är i otakt med musiken om man säger så. Alla ryck och vridningar sker med musiken, det är som att han lever i den. Jag blir lika fascinerad varje gång jag ser honom sjunga! Är så otroligt glad att jag ska få se honom den 22 mars!
Hur som helst, jag älskar honom. Han är vacker, och hans musik betyder så otroligt mycket för mig.
Den gör mig glad.
Så nu vet ni det :D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar