Presentera dig och din häst

Det här är jag, Rebecca Österberg. 17 år, bor på landet utanför Eskilstuna med min far & hans sambo.
Går på Realgymnasiet i Eskilstuna, med inriktning hästhållning. Vad jag vill bli senare vet jag inte, men funderar på hovslagare eller hästmassör. Har även lite andra tankar, men tiden får helt enkelt visa vart jag ska ta vägen!
På fritiden umgås jag mest med min häst. Förutom westernridning håller jag mycket på med klickerträning, arbete från marken över huvud taget, arbete löst osv. Tycker att det är jätteroligt att låta min häst lära mig hur jag ska använda mitt kroppspråk. Hon är så otroligt lyhörd och känslig, så räcker oftast med att göra små ändringar för att det ska hända något.
Tror inte det finns så mycket mer att skriva om mig, faktiskt!


Det här är mitt Quartersto Whiz little Princess som är efter CC top whiz. Har haft henne i 5 år nu, och det är en otroligt bestämd liten dam jag har att göra med. Rött fuxsto, kanske säger det mesta. Stark vilja, bestämd, envis, tjurig, ska ifrågasätta allt. Men ändå är hon så himla underbar!
Vi har tävlat en del tillsammans, har blivit några blågula här och där. Har ju gått upp och ner, men det är så det är när man har häst. Speciellt när man har en Sessan.
Hon har otroligt mycket personlighet, vilket ibland kan driva en till vansinne, haha! Men hon har mycket humor också, gillar att busa med mig. Som att hon lite lipar bakom min rygg om man säger så, haha. Så söt!
När vi köpte henne var hon riktigt svårlastad. Som längst har det tagit 5 timmar (i spöregn) att lasta. Sedan utvecklade jag en metod som har fungerat, och nu tar det oftast inte längre än 30 sekunder att lasta. Ska skriva ett inlägg om det snart tänkte jag. Kanske kan vara en hjälp för någon annan som har problem med lastning.
Klickerträning är något hon älskar! Hennes favoritsak är targeten, en såndär man tar upp mat ur slasken med, som sitter på ett spö. Haha, ska fixa en bild/film på henne & den någon gång.
Hon är väldigt lätt att lära nya saker, hon kan t.ex. stegra på kommando. Har märkt att damen gillar att stå på två ben, så utvecklade det till att hon gör det på kommando också. Det verkar hon tycka är skoj!

Vet inte vad mer jag ska skriva, men där har ni en kort presentation av oss! :)

Tidsfördriv + motivation!

Snor denna listan av chris för något att skriva om & för att få lite motivation.
för övrigt så älskar jag sådana listor, hehe ;)

Dag 1 - Presentera dig och din häst
Dag 2 – Min första häst
Dag 3 - Min största rädsla inom hästsport
Dag 4 - Hur började mitt häst intresse 
Dag 5 - Det här finns i min rykt låda
Dag 6 - Det här äter min häst varje dag
Dag 7 - Min favorit grej i stallet
Dag 8 - Min hästs vardags outfit
Dag 9 - Mitt bästa häst minne
Dag 10 - Mina drömmar
Dag 11 - En bild på stallet
Dag 12 - Det här saknar jag
Dag 13 - En nytagen bild och 5 punkter som beskriver din häst
Dag 14 - Varför får ridning dig att må bra
Dag 15 - Något du och din häst är stolt över som ni har gjort!

Bloggtips!

Sessans förra ägare har skrivit ett inlägg om deras tid på sin blogg, kolla in här! 

Kan för övrigt säga att det kommer att bli en tuff tid framöver. Men vi ska ta oss igenom detta också, och det kommer att gå super!

Idag körde jag lite markträning. Hon var så himla trött i huvudet, och jag med, så det blev inte så länge. Fick räkna till tio fler än en gång pga dagens brist på tålamod. Pappa for iallafall runt med traktorer och höll på, samtidigt som madde red. Gick jättebra, sessan brydde sig inte ens om allt skrammel och bankande och puttrande. Så vart rätt nöjd ändå :)

Ställde in henne att vila i boxen sen, syster tog ut henne när hon hade ridit klart. Sessan var så trött att hon inte ens orkade bry sig om att hon var inne själv. Haha tokig! <3

Säga vad man vill om den hästen, men hon är förjävla underbar. Det roligaste är att man aldrig vet vad som händer. Hon kan busa och jävlas med en så att man nästan blir vansinnig, och sen kommer hon där med dom där underbara ögonen som säger "förlåt, jag bara busar lite", och sen får man ett slick på armen. Så himla go!

Det har varit mycket bergochdalbana senaste tiden. Mitt huvud har inte orkat med, och det har varit lite kaos här och där. Men nu har jag motivationen igen, motivationen till att börja arbeta med min bästa vän igen. Att bygga upp tilliten till varandra på nytt, och stärka det band vi alltid haft till varandra. Skulle inte byta bort henne mot någon häst i världen, för på något sätt är vi så himla lika. En stark vilja och starka åsikter som ibland bottnar i osäkerhet. När vi löser upp knutarna förstår vi varandra så bra, för att då är vi trygga igen.
Vi ska komma tillbaka dit, jag lovar dig det min vän.
  

Hemma igen!

Sessan och jag kom hem igår, båda är väldigt trötta och sega. Haha, men det känns skönt att vi är lite trötta, då har vi jobbat hårt!

Vi har jobbat mycket på fokus och mental träning.
Första passet i måndags hände allting som Sessan någonsin reagerat på. Det var hästar som gick förbi fram och tillbaka, traktorer som åkte förbi, motorcyklar, högljudda bilar, vanliga bilar, bilar med släp, en lastbil med container, och höga ljud. Riktigt bra! Hon reagerade bara på bilen med släpkärra bakom för att den skramlade så dant, men det gick över på en sekund när hon märkte att jag inte brydde mig om den.

Igår fick hon ju behandling av lasse. Han hittade en del fel, men det är fixat nu. Ska massera + stretcha hennes vänstra armbåge fram två gånger/dag i en vecka, sen göra det en gång/dag i en vecka. Hon ska även promeneras fram till söndag & sen börja skrittas så smått.

Detta kommer bli bra! :D

Åker iväg!

Idag åker jag & sessan till Lotta för några härliga träningsdagar. Hoppas få bukt på lite problem :) Ikväll skulle vi ta ett pass från marken, kanske är säkrast med tanke på att min häst nog lär ha en massa annat att tänka på, haha lilla skrutthäst! :*

Tänkte se om jag hinner ta ett litet klickerpass innan vi åker, men vet inte! Får se :)


Världens finaste! <3

Whiz little princess

Tänkte att jag ska skriva Sessans & min historia.
Läs inte detta om ni inte har tid, kommer bli en halv bok eller nåt. 
Jag hade tävlat Lucky (min systers häst), som då var min lådsassyster Elins häst. Detta var i juni 2006 tror jag. Jag tyckte att det var jätteroligt, även fast jag diskade mig haha. Elin tävlade Lucky dagen efter mig, och hon bestämde sig för att hon också ville fortsätta tävla. Så pappa och Lena bestämde sig för att jag skulle få en egen tävlingshäst, och när vi ändå letade skulle vi slå på stort och köpa en Quarter.

Vi kollade runt lite här och var, och jag fick kontakt med en tjej som hade ett Quartersto till salu. Vi kollade på annonsen tillsammans, och pappas kompis Micke förklarade för oss att hon hade en riktigt bra stam och att det nog inte går att hitta en bättre häst till det priset. Hästen stog i Norrtälje, och vi kom fram till att jag skulle kunna åka och provrida henne samma helg eftersom att vi skulle upp dit med butiken.
Där träffade vi Chris, stoets ägare. Vi träffade även snärten, hästens uppfödare.

När tävlingarna var slut, åkte vi till deras gård för att provrida. Både chris och snärten red, sen var det min tur. Jag var så nervös att jag skakade, men så fort jag satt mig i sadeln var det som att nervositeten bara rann av mig.
Provridningen gick felfritt. Hon var helt underbar! Så himla fina gångarter, för att inte tala om joggen! Kände på något sätt att det var henne jag ville ha, ingen annan.

Det blev inga fler provridningar. Vi bestämde oss för att köpa henne, och den 12 juli 2007 hämtade pappa, jag & micke henne. Hon var svårlastad, men det tänkte vi inte på just då. Tänkte att det kanske bara var för att hon kände att hon skulle flytta. Det tog en stund innan de fick in henne, men sedan gick det med hjälp av linor.

När vi kom hem lastade vi ur och ställde henne ensam i en hage i 3 dagar, för att hon skulle få vänja sig vid omgivningen lite och för att vi inte ville släppa ihop hästarna direkt. Den tredje dagen skulle jag ta en promenad med henne, och det var då problemen började. Hon ville inte stå still när jag gjorde i ordning henne. Hon sprang på mig, klämde mig, ignorerade mig när jag ville flytta på henne osv. På själva promenaden drog hon så jag flög efter, bockade & stegrade bredvid mig. Blev lite osäker på henne, så hon fick stå några dagar till utan att jag rörde henne.

Efter någon vecka bestämde jag mig för att rida. Kan säga att det var rodeo i ca tre timmar. Hon hade aldrig alla fyra hovar i marken. Hon stegrade, bockade, sparkade, backade, sprang rung och ja, you name it. Tillslut fick jag henne att skritta normalt i några varv, så då slutade jag.

Hade aldrig varit med om en häst som betedde sig så. Någonsin. Så jag blev rädd för att rida på henne. När jag efter någon vecka till tog mod till mig att rida igen blev det samma visa en gång till. Denna gången var jag mer beslutsam, så jag bestämde mig för att vi skulle kunna jogga utan problem. Tog bara någon timme innan hon slutade bråka och faktiskt gjorde vad jag bad om.

Sedan höll det på sådär, hennes uppförande blev bättre och bättre och snart kunde jag börja rida ordentligt i alla gångarter. Datumet för våran första tävling kom, och dagen vi skulle åka fick vi uppleva en otroligt svårlastad häst. Hon gick upp på rampen, inte längre. Sedan stog hon så i två timmar. Lena fick ringa pernilla (tävlingsledaren) och säga att vi skulle komma för sent.

När vi äntligen kom fram var det 15 minuter tills jag skulle starta, så det var bara att kasta sig upp och rida fram. Snärten hade berättat att Sessan måste bli svettig för att kunna slappna av på en tävling, och tyvärr hann hon inte bli svettig så det blev totalt kaos när vi kom in på banan. Sprang nästan över domarna i pleasuren, red fel mönster i reiningen och hon fick panik när folk rörde sig på läktaren och applåderade.
När vi skulle hem vart det samma visa med lastningen igen.

Hemma fortsatte vi att traggla med träningen, men hon gick inte att rida ut själv då hon helt plötsligt stegrade, vände & sprang hemåt. Försökte lastträna, och det gick inte så bra. Men vi kom iväg på några tävlingar iallafall, med bättre och bättre resultat.

Sedan fick hon hosta. En väldigt kall vinter då hästarna fick stå inne mycket, och höet var rätt dåligt. hon blev även halt på ett bakben pga ett stort sår som vägrade läka. Det blev mycket behandlingar, och vi blev skickade till sundbyholms hästklinik. Första gången stod hon bara där, med en slang med en kamera nerkörd i halsen och så. Det blev recept utskrivna med slemlösande och som lugnar luftvägarna, samt hältutredning där de kom fram till att hon var halt på ett framben pga överbelastning.

Några veckor senare åkte vi tillbaka, med en mycket piggare Sessan. Det började med att vi fick vänta utanför i två timmar pga en häst som det var nå knas med. Det sprang travhästar överallt, vilket resulterade i en hyperstressad sessan. När vi väl kom in, var hon svettig av stress och bara viftade runt. Hon fick dock inget lugnande. Hon ställdes i en spilta med en dörr framför, och en tjej höll i bremsen och jag höll i hennes grimma. När de började köra ner slangen med kameran på fick Sessan panik, stegrade sig, hoppade över den lilla dörren, blev hängande för att hon fastnade med bakbenen, lyckades sparka sig loss och gjorde en kullerbytta över golvet, sparkade sönder deras maskin och lyckades resa på dig. Jag vart som förstenad. Sessan bara skakade, det rann blod från hennes mun och ben så det var små pölar på golvet.
De gav henne lugnande, gjorde klart undersökningen, skrev ut ny medicin och sedan åkte vi hem.

Hon blev nästan helt fri från hostan. Vi bytte till hösilage, hon fick gå ute mer och vi hade stalldörrarna öppna så mycket som möjligt.

Sedan fick hon ont i ryggen. Visste inte vad det var, men helt plötsligt vägrade hon fatta rätt galopp, hon ville inte gå framåt, stegrade, bockade, sparkade osv. Tog ut en kille som satte nålar på henne, och hon blev bättre i en vecka. Sedan blev det sämre igen. Lotta kom och kollade på henne då och då, och sakta och säkert lyckades jag bygga upp henne igen.

Har tränat massor från marken, både med och utan klicker. Har fått bukt på lastningen, hon går in direkt nu. Och står kvar! Sessan och jag har fått en underbar kontakt. Jag älskar henne mer än allt. Det har varit massor med motgångar, och är fortfarande. Men med hjälp av Lotta ska jag lyckas nå mitt mål. Har lärt mig massvis av den hästen. Har nu haft henne i fem år, och jag hoppas att det blir massvis med fler år tillsammans med henne.
Hon är bäst. <3


Bild från första tävlingen!


Bild från Sessans & min första tävling tillsammans!


<3

Same old shit!

Om det nu är någon stackars sate som fortfarande läser denna bloggen, så kommer det en liten update här!
Vill bara meddela om att jag inte kan blogga nånting hemifrån pappa (där hela sommaren har spenderats hittills) Så det får bli när jag kommer till mamma.

På söndag åker jag och sessan till världens bästa Lotta och stannar där tills på onsdag. Kommer nog att bli mycket lärorikt och framförallt jätteroligt! På söndag skulle vi ev. ta en lektion från marken, sessan kommer nog att vara lite uppe i varv. Haha! Men det är bra miljöträning för henne! Ser fram emot det massor!

Häromdan var vi och köpte ett varsitt flugtäcke åt pållarna. Så satans mycket mygg hemma, man tror ju knappt att det är sant. Dränker våra stackars hästar i flugmedel och packar in dom i täcken & flughuvor o fan vet allt. Vad som helst för att underlätta för dom känner jag. Ettriga små dumma myggor.
Har typ myggbett över hela kroppen, D:

Huga. Nu ska jag lägga mig och sova så jag orkar vakna imorgon! Natti på er!