Kan för övrigt säga att det kommer att bli en tuff tid framöver. Men vi ska ta oss igenom detta också, och det kommer att gå super!
Idag körde jag lite markträning. Hon var så himla trött i huvudet, och jag med, så det blev inte så länge. Fick räkna till tio fler än en gång pga dagens brist på tålamod. Pappa for iallafall runt med traktorer och höll på, samtidigt som madde red. Gick jättebra, sessan brydde sig inte ens om allt skrammel och bankande och puttrande. Så vart rätt nöjd ändå :)
Ställde in henne att vila i boxen sen, syster tog ut henne när hon hade ridit klart. Sessan var så trött att hon inte ens orkade bry sig om att hon var inne själv. Haha tokig! <3
Säga vad man vill om den hästen, men hon är förjävla underbar. Det roligaste är att man aldrig vet vad som händer. Hon kan busa och jävlas med en så att man nästan blir vansinnig, och sen kommer hon där med dom där underbara ögonen som säger "förlåt, jag bara busar lite", och sen får man ett slick på armen. Så himla go!
Det har varit mycket bergochdalbana senaste tiden. Mitt huvud har inte orkat med, och det har varit lite kaos här och där. Men nu har jag motivationen igen, motivationen till att börja arbeta med min bästa vän igen. Att bygga upp tilliten till varandra på nytt, och stärka det band vi alltid haft till varandra. Skulle inte byta bort henne mot någon häst i världen, för på något sätt är vi så himla lika. En stark vilja och starka åsikter som ibland bottnar i osäkerhet. När vi löser upp knutarna förstår vi varandra så bra, för att då är vi trygga igen.
Vi ska komma tillbaka dit, jag lovar dig det min vän.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar