Lastning, vår historia!

Såg att chris hade skrivit ett inlägg om lastning på sin blogg, och tänkte att jag skulle dela med mig av min och Sessans historia. Har ju skrivit att jag ska göra det förut, men nu ska jag göra det också!

Sessan var svårlastad när vi köpte henne. Jag visste ingenting om lastning eller något, så jag tänkte inte så mycket på det. När vi skulle ha hem henne försökte dom att få in henne på det vanliga sättet (en person går in i transporten och tanken är att hästen ska följa med). Men efter ett tag fick de sätta linor bakom henne, och till slut gick hon in.

Tänkte som sagt inte mer på det, men när dagen till vår första tävling kom, fick vi stå i 2 timmar innan hon gick in, vi kom rejält försent kan jag säga. När vi skulle hem var det samma visa, och vi blev kvar sist av alla med en häst som bara stod på rampen och inte rörde en min. Vi lockade med godis, hö, vi drog i henne, puttade henne, petade på henne med ett spö osv. Ingenting hjälpte, hon gick in halvvägs och ut igen, sen frös hon fast där. Trodde att jag skulle bli tokig! Till slut var det som att hon bestämde sig för att hon inte hade lust att stå där ute längre, så hon gick bara in och ställde sig helt plötsligt.

Då vi inte hade någon egen transport på den tiden, fick vi lov att låna en av min kompis (det är den transporten vi har nu, vi köpte den av dom). Lånade den oftast ca 2 veckor innan varje tävling, så att jag kunde lastträna, och ibland även över helgen eller något. Oj vad vi kämpade! Började med en metod som går ut på att man lägger tryck i nacken på hästen, via grimman. Men inte ett för hårt tryck så att hästen går emot för det ska inte bli någon dragkamp, utan det ska vara precis på gränsen. När hästen tänker framåt, lättar man på trycket och tänker hästen bakåt så lägger man på tryck igen. Sådär höll vi på, tog väl 1 timme att få in henne när vi lasttränade, och så fort vi hade åkt någonstans eller stängt in henne så fick vi börja om totalt. Tog minst 1½ timme varje gång att lasta henne. Hon blev dock ganska lättlastad efter ett tag. Kunde skicka in henne utan problem även om vi åkt eller stängt allt.

Började sedan med en ny metod, vilket gick ut på att inte lägga tryck alls, utan bara stå där inne, och ge henne en godisbit för varje rätt steg hon tar. Dock lärde hon sig att hon kunde gå ut lika fort när hon väl gått in, så den som stod utanför fick kasta på bommen för att hon inte skulle gå ut igen.

Sedan köpte vi en transport, en gammal transport som de precis hade bytt golv och sånt på. Den var brun inuti, och hon gillade inte att det var så mörkt. Men vi höll på både länge och väl, tog hjälp av mina grannar. Den hade en bom med en grej man bara hakade i, typ tröck ner bredvid den andra bommen.
En dag skulle vi åka på en träning och vi hade hållt på ca 20minuter, så jag sa att jag skulle stå utanför, min granne där inne och ge Sessan godis och sedan skulle jag stänga bommen så att hon inte kunde backa ut direkt. Vi gjorde så, jag skickade in Sessan, min granne gav henne godis och jag la på bommen. När Sessan hade fått godis, skulle hon backa ut i vanlig ordning, men det tog stopp bakom rumpan. Då satte hon sig nästan, så att korset hamnade under bommen och pressade allt hon kunde tills bommen gick upp. Hade det inte varit just en sådan bom hade hon brutit ryggen kan jag säga. Till råga på allt lyckades hon trycka ut sin hov genom väggen, och det visade sig att hela transporten var rutten. Men vi sålde den till en som skulle ha den till att köra saker i, och köpte den vi har nu.

Så jag blev rädd, tänkte att tänk om hon gör så på vår nya transport, där bommen inte går att få upp genom att trycka underifrån, då har hon ju av ryggen! Så jag lade ner projektet en stund.

I samma veva började jag med klickerträning. Sessan älskade det, och jag tänkte att man kanske kunde ha det till hjälp vid lastningen. Så jag klickade in henne och lärde henne att klicket betydde "rätt!".
Så kom dagen jag skulle prova att lasta henne med klickern. Började att bara be henne gå över rampen och klickade för att hon skulle veta att jag hade klickern. Bad henne att gå upp på rampen med framhovarna och stanna, "klick!". Bad henne att gå fram ett steg till och stanna "klick!". Och sådär höll jag på tills hon stog i transporten.

Men hon backade fortfarande.. Så jag kombinerade mitt klickande med metoden där man använder tryck. Jag lade ett tryck i hennes nacke, och när hon gav efter och gick framåt klickade jag. Så länge hon stog kvar inne i transporten fortsatte jag att klicka, och sedan bad jag henne backa. Lärde henne att gå ut och stanna med framhovarna på rampen, tills jag sa att nu är vi helt klara, då fick hon gå av och bli kelad med. Då lärde hon sig att så länge hon måste stå kvar med framhovarna på rampen är vi inte klara än. Men när jag tagit av henne från rampen bad jag henne inte att gå på igen. Hon lärde sig att det var tecknet på att övningen var klar.

Och sedan har jag fortsatt. Nu när jag satt på henne skydden och transporten är öppen nästan springer hon före mig för att komma in. Haha hon kan verkligen inte stå still utanför! Hon bara trampar och ser ut att säga "hallå, jag vill åka nu!". Så söt!
Kör fortfarande med klickern när hon kommit in. Hon går in lugnt och ställer sig, reagerar inte när man stänger bakom henne, står lugnt och väntar när man öppnar och backar lugnt och sansat när jag ber henne.
Är det folk runt om med dålig energi går hon in, men hon står inte avslappnat. Det spelar stor roll för henne vilken sinnesstämning folk runt om är i!

Från att som mest tagit 5 timmar att lasta, från att gå in på mindre än 30 sekunder är helt fantastiskt! Är en sådan frihet att jag kan åka vart jag vill, för jag vet att vi både kommer dit och hem utan problem.
Och det roligaste är att jag kom på allt själv. Jag provade olika, och hittade på en egen metod som passar just oss. Underbart!